BULGARIA
Bulgaria is an old speedway nation - but with
a fascinating history. For many years the sport really great here, despite the
lack of international success. More recently the business has been sparse, at
times verging on nonexistent. But in September, their first race in four years.
This was a success before a large audience and a certain optimism sprouting
again.
Early forms of the sport existed in Bulgaria
before the war, but modern speedway emerged only in the late 50's. First
Bulgarian championship was held in 1957. Then competed in eight different
classes, from 125 up to 700cc. There was even one for women! Stefanka Atanasowa
won first year. Bulgaria is thus the only country throughout the speedway
history who had an official championship for women - and already in the 50's as
well!
In spring 1958, wasp duo Gote Nordin and Bengt
Eriksson first Swedes to run the country.
Eriksson won a brutal contest in Sofia -
amounts of totalkvaddade machines, but no serious injuries. Bulgaria debut in
the World Cup team in 1961 and has become the best ten in 1964 and 1972. In the
individual World Championships were Bulgarian drivers for the first time in
1964. One of the greatest successes achieved in 1969, when it took to the pair
of World Cup final at the Olympic Stadium , which, however, ended up last. The
diminutive Bulgarians fought bravely, however, and became great crowd
favorites.
THE GREAT YEARS
Several major speedway stadiums were built in
Bulgaria and in the late 70s began to organize the FIM competitions. 1978 was
running a JVM quarterfinals at the huge facility in Targovishte. 25,000
spectators filled the immense concrete pot, which was also fitted with
lighting. Swedish FIM Delegate "Pompe" Marigold was so impressed that
he appointed Targovishte to the Balkans Wembley! The week before had a similar
qualifier in the run Eskilstuna. There were a few hundred spectators. The
following year returned Ringblom for a tour of the future promises Åke Fridell
and Janne Davidsson. Five races before the giant crowd, but the Swedes
prevailed not on the best Bulgarians and Russians.
In the 80s, was arranged many continental
World Cup qualifiers. Despite the fact that it was the early rounds could be
over 30 000 spectators! Seven courses were in use. The leader was Targovishte,
Shumen and Pleven, but also the capital Sofia and the second largest city of
Plovdiv was strong speedway strongholds.
The business was extensive with storage,
semi-detached and junior championships and international invitational.
As a leading Bulgarian of all time can be
considered Nikolai Manev. He qualified for the first two JEM-finals 1977-78. In
1986 he became tenth in the continental finals, the last step before the World
Cup final. Despite the international success was Manev just national champions
twice, in 1983 and 1994. The worst of the front is Angel Eftimov, who won six
golden years of 1974-87.
NEW TIMES
Towards the end of the 80th century Bulgaria
became stronger. 1987 swept it completely clean in the World Cup team's lowest
group. It not only won the round at home in Shumen, but also in Amsterdam,
Skien, Norway, and Ljubljana. The radical changes came to be in 1989, however,
would change everything. As in the rest of Eastern Europe was the state of the
equipment and all costs. When the Iron Curtain fell, the new conditions.
Nowhere else suffered speedway sport as hard as in Bulgaria. The union was
bankrupt and the country went to a
total economic collapse. It managed to
implement the 1990 season, but in 1991 the resources out. National championship
in Shumen in late October was the year's single competition. For the third
consecutive year won Georgi Petranov.
Prior to 1992 the Bulgarians were forced to
pull out of the World Cup qualifiers. The courses were transferred to private
ownership, unfortunately, to people who were not interested in speedway. During
the two seasons was no speedway at all. Petranov took out a Polish license,
moved there permanently and drove for a variety of teams until 2003.
1994 Bulgaria recovered whim to attempt a
fresh start. National Championship återupplivandes for three years. 1995 return
drivers in the VM. Targovishte implemented a World Cup qualifier and Manev made
it to the semi-continent. 1996 Bulgaria back in the World Cup team, but finished
in 19th and last place. This year marked unfortunately the definitive end of
the old era. 1997 ceased all activity. Manev asked admittedly up in the World
Championship with its own funds for the last time and broke again to
continent-semi. He remained a driving force in Bulgarian speedway until his
death last spring, only 58 years old.
RESTART
During more than ten years existed no speedway
in Bulgaria. The drivers disappeared and not much indication that the sport
would ever return. Serbia and many former Soviet republics had disappeared in
the same way. 2005 decided, however Nikolais 26-year-old son mile to make a
comeback. He debuted in the 50cc in 1988 and participated in the World Cup team
as a 17-year-old in 1996, but not gone in nine years. To be able to drive, he
sought to Romania and quickly established itself among the leaders in
Bucharest.
Romanian championship consisted of a series of
races and 2007 placed one of these Targovishte to Bulgarian. The
once-glittering arena, however, had matured beyond recognition. The track was
moreover in poor condition and it was just that the competition could be
implemented. Farce utilized nowadays for jumping while the rest of the stadium
was more or less overgrown. It managed to get permission to work out a deal on
the track. Milen Manev was joined by a bunch of new Bulgarians and work to
re-establish the speedway continued.
The plant was cleared up and you cut large
trees permeated the massive concrete grandstands.
June 13, 2009 organized the Cup of Targovishte
and over 4000 spectators turned up. Eight Bulgarians, mostly old men and as
many Romanians participated. Home rider Milen Manev won. There was nothing in
Targovishte in 2010, but instead organized a competition unexpectedly in Shumen
at the end of October. Although it is a very big stadium that had been
abandoned for many years. Ten Bulgarians were in the starting field, which
otherwise consisted of Romanians. Manev finished second to Romanian Alexandru
Toma.
2011 decided to invest in a joint championship
for Romania and Bulgaria. Two of the five rounds held in Targovishte faced
relatively large audience. The Bulgarians did well. Manev was the overall
winner and Chavdar Chernev finished third. Yet there was no continuation. The
costs were too high and difficult to get permission to use the track worsened.
During the four years that have elapsed since then, the Bulgarian drivers have
been referred to the contestants abroad. Until the moment it became clear that
an international competition to be held in Shumen 6 September 2015.
Text and photo: Jonas Holmqvist
RIDERS
Currently there are really only four Bulgarian
drivers who compete seriously. By far the leader is 36-year-old Milen Manev
from Targovishte. He is a very ambitious drivers who father around Europe. He
can regularly be seen in countries such as Italy, Austria, Czech Republic,
Slovakia, Hungary, Ukraine, France, Belgium and of course, Romania. During the
winter he often competes in Argentina. This year, he tried also to qualify for
the European Championships, but did not succeed at all in qualifying in
Daugavpils.
32-year-old Chavdar Chernev from Shumen came
into the sport from Crossen 2009 and quickly established itself as the best
behind Manev.
Zhulien Dimitrov is over 20, started with the
speedway in 2013 and made the first year already some excellent work in
Romania.
Hristo Hristov is 19 and debuted last year. He
won directly Romanian Under-21 Championship, tops this year and has fared well
even at the senior level in Romania. Hristov has already managed to go open
competitions in a variety of countries on the continent and is undoubtedly the
greatest hope for the future.
CLOSED TRACKS
During my visit to Bulgaria, I took the
opportunity also to check some of the other stadiums. Most of the old tracks
are still there, but are dilapidated and in some cases overgrown. Sofia
Motopista in the capital has not been used since 1990 and is said to be lost
for good. The track is certainly tolerable intact, but the boards are gone and
the place is totally overgrown. Main Grandstand under roof is about to crumble,
and the depot is full with waste and garbage. It is extremely strange that this
place got to be there. The course is located centrally, and all around is a
nice new residential and smart office buildings. Tram stop at the entrance
called still Motopista, as well as the newly built residential neighborhood.
In Targovishte has only been four years since
the last race, but the Balkans former Wembley is again on track to grow again.
Local drivers are training still here sometimes, but on the inner plane goes
horses grazing and the huge terraces are disappearing among the shrubs and
trees. At the moment there is no indication that there will be more
competitions here, but as has been believed earlier also.
The situation is said to be slightly better in
Pleven and Plovdiv, where there is still hope of re-opening.
SHUMEN SPEEDWAY CHALLENGE
Sunday, September 6th run Shumen Speedway
Challenge. The competition was launched as Bulgaria's first international in 19
years. It's not every day that are offered at the speedway in Bulgaria
nowadays, so there I was, of course, had to go. I was not alone, either. People
came from Hungary, Poland, the Netherlands and, not least neighboring Romania.
Shumen is a semi-large city in the east of the
country. Speedway Stadium located near the center with a view of the
magnificent Shumenplatån with its large stone monument called Bulgaria 1300
years. Apart from a minor contest in 2010, two decades ago, you drove here.
Until a few years ago, the facility was dilapidated and overgrown, but the
newly formed MK Volov Speedway has limited resources and done a tremendous job
and cleared up.
The track measures of 410 meters and the
curves is 17 meters wide. No air border are not of course, but the old patched
träplanket was heavily decayed and hardly completely mute. Sooner drug
competitions this huge audience. Large concrete stand runs around almost the
entire oval. There was plenty of publicity for the competition on the town. The
organizers had no idea how many that might pop up. 35-degree heat and the
afternoon race was perhaps not ideal. It was 5500 - twice as many as when the
world elite ran the European Championship in Kumla!
Like most things in Bulgaria, it was by
Swedish standards cheap. The entrance cost the equivalent of SEK 24 with the
program. Food and drinks were long lines and amazing low prices. Whole chickens
grilled and where craving grapes grew plenty of that kind in the pits. A Polish
souvenir vendors had hewn in 25 hours, but selling gadgets like never before.
He beat the old record from Vojens in the number of sold calendars and emptied
the entire inventory!
The starting field consisted of four
Bulgarians, five Romanians, two Hungarians, two Germans and three drivers from
Ukraine.
No big stars were included. In contrast,
synthesis plenty of bikes and equipment that previously belonged names Hampel,
Zagar and Kolodziej. Hammarby svenskrumänen Adrian Gheorghe started strongly
with two wins, but then fell back to sixth place. Even his 57-year-old father
Marian who had previously taken the fires were included. Wearing Fredrik
Lindgren's national team set went, he surprised the well and finished seventh.
Quite a few good heats occurred, overtaking
were many. The track gradually became more difficult to drive and some people
gave up four laps. The younger Bulgarians were not enough, but the home
operator Chavdar Chervev took 11 sticks and just missed the final. Milen Manev
had massive crowd support and after four rounds he was the only perfect score,
but got in heat 18 to give themselves against German Ronny Weis. These two and
Ukrainian Stanislav Melnichuk stayed on 14 points. Ukraine also received Vitaly
Lysak to the final.
Final heat got restarted twice. The first
attempt was Manev so fast that the helmet fasting in tape and should really be
excluded. The next attempt hooked Manev and Weis together in the first corner.
Sure uproar arose, not so much between the drivers but by people came in from
outside and lay in. When the race finally got away was Melnichuk kvickast and
won easily before Weiss and Lysak. Manev got a little disconcerted off the
podium.
The day was rounded off with a pair of veteran
leg. 55-year-old Rudolf Valentinov against extremely short adult Peter Iljev,
who had reached 67. Iljev had certainly taken some points if he has been in the
main event and explained in shaky German he remembered well when he went couple
Championships at the Olympic Stadium 1969th TV showed the next day 1:40 minutes
long summary. The race was definitely a success.
The stadium's future is uncertain. There might
be a change in ownership and no one knows what happens then. But in the short
term looks bright. A new competition is planned already in early November ...
BULGARIEN
Bulgarien är en udda
speedwaynation - fast med en fascinerande historia. Under många år var sporten
riktigt stor här, trots avsaknad av internationella framgångar. På senare tid
har verksamheten varit sparsam, tidvis snudd på obefintlig. Men i september
genomförde man sin första tävling på fyra år. Den blev en framgång inför stor
publik och viss framtidstro spirar åter.
Tidiga former av
sporten förekom i Bulgarien redan före kriget, men modern speedway växte fram
först i slutet av 50-talet. Första bulgariska mästerskapet hölls 1957. Då
tävlade man i hela åtta olika klasser, från 125 ända upp till 700cc. Det fanns
t.o.m. en damklass! Stefanka Atanasowa vann premiäråret. Bulgarien är därmed
enda land genom hela speedwayhistorien som haft ett officiellt mästerskap för
damer – och redan på 50-talet dessutom!
Våren 1958 blev
getingduon Göte Nordin och Bengt Eriksson första svenskar att köra i landet.
Eriksson vann en
brutal tävling i Sofia - mängder av totalkvaddade maskiner, men inga allvarliga
personskador. Bulgarien debuterade i lag-VM 1961 och har som bäst blivit tia
1964 och 1972. I individuella VM fanns bulgariska förare med för första gången
1964. En av de största framgångarna nåddes 1969, då man tog sig till
par-VM-finalen på Stockholms Stadion, där man dock slutade sist. De småväxta bulgarerna kämpade dock tappert och
blev stora publikfavoriter.
DE STORA ÅREN
Flera stora
speedwayarenor anlades i Bulgarien och i slutet av 70-talet började man
arrangera FIM-tävlingar. 1978 kördes en JVM-kvartsfinal på den enorma
anläggningen i Targovishte. 25 000 åskådare fyllde den väldiga betonggrytan,
som även var försedd med belysning. Svenske FIM-delegaten ”Pompe” Ringblom blev
så imponerad att han utnämnde Targovishte till Balkans Wembley! Veckan före hade ett motsvarande kval i körts
Eskilstuna. Dit kom några hundratal åskådare. Året därpå återvände Ringblom för
en turné med framtidslöftena Åke Fridell och Janne Davidsson. Fem tävlingar
inför jättepublik, men svenskarna rådde inte på de bästa bulgarerna och
ryssarna.
Under 80-talet
arrangerades många kontinentala VM-kval. Trots att det rörde sig om tidiga
ronder kunde det komma över 30 000 åskådare! Sju banor var i bruk. De ledande
var Targovishte, Shumen, och Pleven, men även huvudstaden Sofia och näst
största staden Plovdiv var starka speedwayfästen.
Verksamheten var
omfattande med lag-, par- och juniormästerskap liksom internationella
inbjudningstävlingar.
Som främste bulgar
genom tiderna får anses Nikolai Manev. Han kvalade in till de två första JEM-finalerna
1977-78. 1986 blev han tia i kontinentalfinalen, sista steget före VM-finalen.
Trots de internationella framgångarna blev Manev bara nationell mästare två
gånger, 1983 och 1994. Värst på den fronten är Angel Eftimov, som vann sex guld
åren 1974-87.
NYA TIDER
Mot slutet av
80-talet blev Bulgarien allt starkare. 1987 sopade man helt rent i lag-VM:s
lägsta grupp. Man vann inte bara ronden hemma i Shumen utan även i Amsterdam,
norska Skien och Ljubljana. De omvälvande förändringar som kom att ske 1989,
skulle dock ändra på allt. Liksom i övriga Östeuropa stod staten för maskiner
och alla kostnader. När järnridån föll blev det nya villkor. Ingen annanstans
drabbades speedwaysporten lika hårt som i Bulgarien. Förbundet var bankrutt och
landet gick mot en
total ekonomisk
kollaps. Man lyckades genomföra säsongen 1990, men 1991 var resurserna slut.
Nationella mästerskapet i Shumen i slutet av oktober blev årets enda tävling.
För tredje året i följd segrade Georgi Petranov.
Inför 1992 tvingades
bulgarerna dra sig ur VM-kvalen. Banorna övergick i privat ägo, dessvärre till
folk som inte var intresserade av speedway. Under två säsonger förekom ingen
speedway alls. Petranov tog ut polsk licens, flyttade dit permanent och körde
för en mängd olika lag fram till 2003.
1994 hade Bulgarien
återhämtat sig såpass att man försökte sig på en nystart. Nationella
mästerskapet återupplivandes under tre år. 1995 återkom förarna i VM.
Targovishte genomförde ett VM-kval och Manev tog sig till semi på kontinenten.
1996 var Bulgarien tillbaka i lag-VM, men slutade på 19:e och sista plats.
Detta år markerade dessvärre det definitiva slutet för den gamla epoken. 1997
upphörde all verksamhet. Manev ställde visserligen upp i VM med egna medel för
sista gången och tog sig ännu en gång till kontinent-semi. Han förblev en
drivande kraft inom bulgarisk speedway fram till sin död i våras, bara 58 år
gammal.
ÅTERSTART
Under mer än tio år
existerade ingen speedway i Bulgarien.
Förarna försvann och inte mycket tydde på att sporten någonsin skulle
återkomma. Serbien och många gamla Sovjetrepubliker hade försvunnit på samma
vis. 2005 beslutade sig emellertid Nikolais 26-årige son Milen att göra
comeback. Han hade debuterat på 50cc redan 1988 och varit med i lag-VM som
17-åring 1996, men inte åkt på nio år. För att kunna få köra sökte han sig till
Rumänien och etablerade sig snabbt bland de ledande i Bukarest.
Rumänska mästerskapet
bestod av en serie deltävlingar och 2007 förlades en av dessa till bulgariska
Targovishte. Den en gång så glansfulla arenan hade dock förfallit till
oigenkännlighet. Banan var dessutom i uselt skick och det var knappt att
tävlingen kunde genomföras. Innerplan nyttjades numera för hästhoppning medan
resten av arenan var mer eller mindre igenvuxen. Man lyckades dock få
tillåtelse att träna en del på banan. Milen Manev fick sällskap av ett gäng nya
bulgarer och arbetet med att återetablera speedway fortsatte.
Anläggningen röjdes
upp och man kapade grova träd som trängt igenom de massiva betongläktarna.
13 juni 2009
anordnades Cup of Targovishte och över 4000 åskådare infann sig. Åtta bulgarer,
varav merparten gamlingar och lika många rumäner deltog. Hemmaföraren Milen
Manev vann. Det blev inget i Targovishte 2010, men istället anordnades oväntat
en tävling i Shumen i slutet av oktober. Även det en mycket stor arena som
stått övergiven under många år. Tio bulgarer fanns i startfältet, som i övrigt
bestod av rumäner. Manev slutade tvåa efter rumänen Alexandru Toma.
2011 satsade man på
ett gemensamt mästerskap för Rumänien och Bulgarien. Två av de fem ronderna
hölls i Targovishte inför relativt stor publik. Bulgarerna hävdade sig väl.
Manev blev totalsegrare och Chavdar Chernev slutade trea. Ändå blev det ingen
fortsättning. Kostnaderna var för höga och svårigheter att få tillstånd att
använda banan förvärrade. Under de fyra år som förflutit sedan dess har de
bulgariska förarna varit hänvisade till tävlande utomlands. Fram tills det att
det blev klart att en internationell tävling skulle hållas i Shumen 6 september
2015.
Text och foto: Jonas
Holmqvist
FÖRARE
I nuläget finns
egentligen bara fyra bulgariska förare som tävlar seriöst. Den i särklass
ledande är 36-årige Milen Manev från Targovishte. Han är en mycket ambitiös
förare som far Europa runt. Han kan regelbundet ses i länder som Italien,
Österrike, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Ukraina, Frankrike, Belgien och
givetvis Rumänien. Vintertid tävlar han ofta i Argentina. I år försökte han sig
även på att kvala till EM, men lyckades inte alls i kvalet i Daugavpils.
32-årige Chavdar
Chernev från Shumen kom in sporten från crossen 2009 och etablerade sig snabbt
som den bäste bakom Manev.
Zhulien Dimitrov är
drygt 20, började med speedway 2013 och gjorde redan första året några fina
insatser i Rumänien.
Hristo Hristov är 19
och debuterade ifjol. Han vann direkt rumänska U21-mästerskapet, toppar även i
år och har hävdat sig väl även på seniornivå i Rumänien. Hristov har redan
hunnit åka öppna tävlingar i en mängd länder på kontinenten och är tveklöst det
största framtidshoppet.
STÄNGDA BANOR
Under mitt besök i
Bulgarien passade jag även på att kolla till några av de andra arenorna. De
flesta gamla banor finns fortfarande
kvar, men är förfallna och i vissa fall igenvuxna. Sofia Motopista i huvudstaden
har inte använts sedan 1990 och lär vara förlorad för gott. Banan är
visserligen skapligt intakt, men sargen är borta och stället är totalt
igenvuxet. Huvudläktaren under tak håller på att rasa och depån är full med
avfall och skräp. Det är ytterst märkligt att detta ställe fått vara kvar.
Banan ligger centralt och runt omkring finns ett nytt fint bostadsområde och
flotta kontorsbyggnader. Spårvagnshållplatsen vid entrén heter fortfarande
Motopista, liksom det nyuppförda bostadskvarteret.
I Targovishte har det
bara gått fyra år sedan sista tävlingen, men Balkans forna Wembley är på nytt
på väg att växa igen. Lokala förare tränar fortfarande här ibland, men på
innerplan går hästar och betar och de väldiga läktarna är på väg att försvinna
bland buskar och träd. För tillfället tyder inget på att det blir fler
tävlingar här, men så har man trott tidigare också.
Situationen lär vara
aningen bättre i Pleven och Plovdiv, där det ännu finns förhoppningar om
återöppning.
SHUMEN SPEEDWAY
CHALLENGE
Söndag 6 september
kördes Shumen Speedway Challenge. Tävlingen lanserades som Bulgariens första
internationella på 19 år. Det är inte
var dag det bjuds på speedway i Bulgarien numera, så dit var jag naturligtvis
tvungen att åka. Jag var inte ensam om det heller. Folk kom från Ungern, Polen,
Holland och inte minst grannlandet Rumänien.
Shumen är en halvstor
stad i östra delen av landet. Speedwaystadion ligger nära centrum med utsikt
mot den magnifika Shumenplatån med sitt stora stenmonumentet kallat Bulgarien 1300
år. Frånsett en mindre tävling 2010, är det två decennier sedan man körde här.
Fram tills för ett par år sedan var anläggningen fallfärdig och igenvuxen, men
nybildade MK Volov Speedway har med begränsade medel gjort ett enormt jobb och
röjt upp.
Banan mäter hela 410
meter och kurvorna är 17 meter breda. Någon luftsarg finns självfallet inte,
men det gamla lappade träplanket var rejält murket och knappast helt stumt.
Förr drog tävlingar här enormt med publik. Stora betongläktare löper runt
nästan hela ovalen. Det var gott om reklam för tävlingen på stan. Arrangörerna
hade ingen aning hur många som kunde tänkas dyka upp. 35-gradig värme och
eftermiddagstävling var kanske inte helt idealiskt. Det kom 5500 – alltså
dubbelt så många som när världseliten körde EM i Kumla!
Liksom det mesta i
Bulgarien, var det med svenska mått billigt. Entrén kostade motsvarande 24 kr
med program. Mat och dryck fanns i långa banor och till fantastiskt låga
priser. Hela kycklingar grillades och var man sugen på vindruvor växte det gott
om såna i depån. En polsk souvenirförsäljare hade bilat i 25 timmar, men sålde
prylar som aldrig förr. Han slog gamla rekordet från Vojens i antal sålda
almanackor och tömde hela lagret!
Startfältet bestod av
fyra bulgarer, fem rumäner, två ungrare, två tyskar samt tre förare från
Ukraina.
Inga stora stjärnor
fanns med. Däremot syntes gott om cyklar och utrustning som tidigare tillhört
namn som Hampel, Zagar och Kolodziej. Hammarbys svenskrumänen Adrian Gheorghe
inledde starkt med två segrar, men föll sedan tillbaka till en sjätteplats.
Även hans 57-årige far Marian som tidigare åkt i Eldarna fanns med. Iförd
Fredrik Lindgrens landslagsställ åkte han överraskade bra och slutade sjua.
Rätt många bra heat
förekom, omkörningarna var många. Banan blev efterhand alltmer svårkörd och
somliga orkade inte riktigt fyra varv. De yngre bulgarerna räckte inte till,
men hemmaföraren Chavdar Chervev tog 11 pinnar och missade precis final. Milen
Manev hade massivt publikstöd och efter fyra omgångar var han ensam
fullpoängare, men fick i heat 18 ge sig mot tysken Ronny Weis. Dessa båda samt
ukrainaren Stanislav Melnichuk stannade på 14 poäng. Ukraina fick även med
Vitaly Lysak till final.
Finalheatet fick
startas om två gånger. I första försöket var Manev så snabb att hjälmen
fastande i tejpen och borde egentligen uteslutits. I nästa försök hakade Manev
och Weis ihop i första böj. Visst tumult uppstod, inte så mycket mellan förarna
utan genom att folk kom in utifrån och lade sig i. När heatet äntligen kom iväg
var Melnichuk kvickast och vann enkelt före Weiss och Lysak. Manev hamnade lite
snopet utanför pallen.
Dagen avrundades med
ett par veteranheat. 55-årige Rudolf Valentinov mot extremt kortvuxne Peter
Iljev, som hunnit bli 67. Iljev hade säkert tagit en del poäng om han varit med
i huvudtävlingen och förklarade på knackig tyska att han mycket väl mindes när
han åkte par-VM på Stockholms Stadion 1969. TV visade dagen därpå ett 40
minuter långt sammandrag. Tävlingen var definitivt en framgång.
Arenans framtid är
osäker. Eventuellt blir det ett ägarbyte och ingen vet vad som sker då. Men på
kort sikt ser det ljust ut. En ny tävling planeras redan i början av
november...
Text och foto: Jonas
Holmqvist
